fredag 14 september 2007

Thailändsk socialdemokrati

Den junta som tog makten ifrån den korruptionsanklagade premiärministern Shinawatra har tydliga drag av att vara inspirerad av den socialdemokrati som präglade svensk ekonomi under 1900-talet.

Det går kort ut på att hålla kapitalflödet inom landets gränser. Thailand går dock inte att jämföra med Sverige av flera anledningar, den främsta att de inte har järnmalm att sälja till krigförande länder. Det hade Sverige och passande nog behövde Hitler det till sin krigsindustri.

Men det är orättvist att jämföra Sveriges sossar med thailändska dito. Främst för att Sverige aldrig varit i klorna på imperialistiska banker och påtryckningar.

Externa länkar:
DN

4 kommentarer:

fubar66 sa...

du är ju helt dum i huvet hur fan kan du jämnföra ett demokratiskt parti med en diktatur makt?? ni borgarbrackor gör allt ni kan för att svartmåla socialdemokratin men detta kommer inte lyckas :)

X-Pat sa...

Torbjörn Petterssons artikel i DN innehåller så mycket sak och syftningsfel så den borde publicerats i skvallerpressen istället!! Juntans sejour har inte påverkat landet speciellt mycket på något område eller i någon riktning. Även om militärens övertagande inte var en perfekt lösning var den nödvändig. Thaksin förstörde landet från grunden. Socialt, ekonomiskt och moraliskt.

Torkel sa...

Jag har ingen aning om varken Torbjörn Pettersons eller "x-pat"s kompetens som Thailandkännare. Men när ett fattigt land vill stärka sin ekonomi genom att satsa på restriktioner i handeln och i företagandet ringer alla mina varningsklockor på en gång. Fattiga länder behöver investeringar och frihandle mer än rika länder - det är deras enda hopp att få det bättre.

För en synnerligen välskriven förklaring till varför jag är övertygad om att frihandel är lösningen på ulandsproblematiken: se Johan Norbergs senaste, den utmärkta När Människan Skapade Världen. Bistånd är förresten en synnerligen usel idé i jämförelse med frihandel och fri företagsamhet.

Dagge sa...

Ingen tvekan om att det långsiktiga målet bör vara frihandel och fri företagssamhet (i kombination med ett ansvarsfullt rättsväsende).
Historien visar dock att det är en utveckling vars tillvägagångsätt och takt måste anpassas för landet i fråga. En föruttsättning för en fungerande fri marknad kan alltså vara en inom vissa sektioner protektionistisk politik, som när tiden är mogen blir mer liberal. Till exempel är det inom många branscher oerhört viktigt med en fungerande inhemsk konkurrens innan utländska investerare tillåts härja fritt.

Jag säger inte att utvecklingen i Thailand är den rätta men snälla.... lägg av med dessa generaliseringar om att en fri marknad alltid, och så fort det bara går, är det bästa.

Vad gäller bistånd så är det inte biståndet i sig som varit felet, utan hur det använts. Det är något som går att förändra vilket den svenska regeringen har visat initiativ till. Vad världen behöver är mer och inte mindre bistånd.